Oktober känns verkligen som en riktigt pissig månad.

Oktober 1999 dog min morfar, oktober 2008 dog min farmor och som om inte det skullr räcka dog min lilla söta gris-bebis för några timmar sen.

Vet inte vad som var fel på henne, hon var den som var störst och ökade bäst i vikt. I morse var hon pigg men när jag kom in till dem vid 16-tiden var hon kall om fötterna och kunde inte stå ordentligt. Självklart plockade jag ut henne och försökte med olika saker men inget hjälpte. En liten stund senare somnade hon in i min hand. Otroligt saknad är hon.

RIP

*2008-10-19 +2008-10-25

Kan väl börja med en kort redovisning hur det går med bebisarna.

Alla lever fortfarande, samtliga utom den lilla black/golden/white honan har vänt och ökar i vikt ganska bra (lill-tjejen tappar fortfarande så hon får fortimell) lemonagouti/cream honan har lyckats passera sin födelsevikt, så duktig så:-)

Alla bebisrna är iaf pigga och Aztrid är jätteduktig med dem, min fina lilla flicka:-)

Var hos distriktssköterskan idag igen för att hon skulle kolla mina så, de var jättefina sa hon och läkningen var bra, känns kanon:-)

Fick även reda på att min farmor dog vid 2:15 i natt, var väl ganska väntat men ändå lite av en chock. Hon var bara drygt 73 år men hon var ganska sjuk.

Tänker inte säga mer om detta för tillfället, återkommer kanske senare.

Så, nu har jag kollar bebisarna lite nogrannare och även passat på att fotografera dem.

Först ut en bild på hela kullen, kull XVI.

Sen börjar vi från höger med hona1, golden agouti/golden/white, 71 gram, 1 veck.

Hane1, black/white/cream, 62 gram

Hona2, black/golden/white, 79 gram. Är lite sned i huvudet.

Hane2, buff/white/buff agouti, 80 gram

Slutligen hona3, buff agouti/buff, 84 gram

Nu återstår det roliga med att försöka hitta på namn till dem.

Tyvärr Anna så tycker jag inte Ove Rainer passar till nån av söt-pojkarna men tack iaf för förslaget;-P

Det var verklikgen sista bilden!

Nu har Aztrid fått fem bebisar, tre flickor och två pojkar, suspersöta förståss!

Återkommer med bilder och mer info senare.

Idag har Aztrid gått in på dygn 67.

Hon väger idag 1165 gram, en ökning på 8 gram sen igår.

Hon har bara fått fortimell en gång idag (igår ville hon knappt ha alls) men hon åt upp allt, ca 25 ml med god aptit.

Hon är helt öppen och hon har fått mjölk på båda sidorna så bebbarna borde verkligen vara p G ut idag/inatt tycker jag.

Passade på att ta vad jag hoppas är sista magbilden på henne, men det återstår och se hur det är imorgon..

För väl ta och lägga in en bild tagen den 17 oktober också, det vill säga på dygn 65.

Kan även passa på att berätta att Wera väger 544 gram idag:-D

Och att hon dessvärre fått ett svampagrepp, men med pevaryl ska det föhoppningsvis snart vara borta igen.

Dessutom så är Eve väldigt irriterad i sitt öga så hon bir behandlad med ögonsalva.

Känns som att allt kommer på en gång nu, tur iaf att jag är bättre nu så jag kan ta hand om mina små-grisar nästan själv igen:-)

Idag är det nio år sedan min morfar dog.

På de här nio åren har det hänt en hel del.

Bland annat så har jag börjat föda upp marsvin, vi har skaffat tre hundar, jag har gått ut skolan, blivit myndig, blivit moster till två underbara bus-barn. Mycket anna har också hänt. Ändå så känns det ibland som att det var igår. Jag kommer fortfarande ihåg det sista jag sa till morfar när jag åkte hem från sjukhuset kvällen innan "Vi ses imorgon!", det gjorde vi inte...

Jag kommer ihåg tisdagen den 19 oktober 1999 väldigt väl.

Jag gick i sexan, hade tyska som första lektion på morgonen, satt vid en bänk med min bok (som för övrigt var klädd i silverpapper med en vit namnettikett med ett klistermärk på ett marsvin på) och jobbade när det knackade på dörren och mamma kom in. Jag gick ut för hon sa att hon ville prata med mig, jag fattade ingenting just då, inte förrän vi kom ut i kapprummet sa hon det och jag reagerade inte så mycket på det då heller, mamma sa iaf till läraren och sen gick vi bort till mitt klassrum (hade tyska i ett annat klassrum) och hämtade min jacka, sa inte ett ljud på hela vägen.

Sen satte vi oss iaf i bilen och körde till sjukhuset, ingen av oss sa ett ljud på hela vägen, jag hade nog inte riktigt förstått att morfar var borta.

När vi kom hem från sjukhuset (jag, mamma, pappa och syrran) så satt vi mycket inne i morfars rum (han bodde hos oss, eller kanske snarare vi hos honom?) satt i hans säng och grät, tröstade, saknade.

Saknar dig fortfarande morfar, det kommer jag förmodligen alltid att göra!

Mötas och skiljas är livets gång,
Skiljas och mötas är hoppets sång!

Nu var det ett tag sen igen:-/

Denna gången har jag dock en bra anledning.

Har nämnligen haft gallstensanfall dagligen i ca 14 dagar.

I onsdags var det så illa att medicinen jag hade hemma inte hjälpte så vi fick åka in till akuten och efter att ha varit där flera timmar blev jag skickad till Helsingborg för akut operation (med ambulans eftersom jag inte kunde sitta).

Akut vet jag inte om jag skulle vilja kalla det dock, blev inte op förrän på fredag förmiddag (trots att läkaren i Helsingborg under ronden på torsdagen lovat att det skulle bi under dagen:-/).

Aja, fredag vid 9:30 kördes jag in i op-salen och vid 14:45 ca var jag tillbaka på avdelningen med fyra hål i magen och en gallblåsa mindre, vilken lycka, inte hålen då kanske men att jag nu ska slippa få fler gallstensanfall!

Stenarna fick jag i ett litet rör, tror jag räknade dem till 13 st. En hade suttit fastkilad i gallgången vilket är förklaringen till att anfallen aldrig riktigt släppte.

Blev iaf utskriven i lördags och jag kan lova att jag hade ingen som helst aning om att det verkligen är så långt mellan Helsinborg och Ängelholm, fy!

Skönt iaf att vara hemma men en dusch var jag tvungen att ta och inte heller det var roligt:-S

Har fått väldigt starka värktabletter så jag känner mig långt ifrån klar i huvudet men det får man leva med, det gör inte ont heller.

Ligger mest i sängen men tar mig upp på små promenader (mest in till marsvinen) då och då, man behöver ju röra på sig.

Idag känner jag mig mycket bättre och matade faktiskt Aztrid med fortimell en gång. Passade även på att ta lite nya bilder på magen:-)

Idag väger hon 1127 gram och är på dygn 62.

Hon har börjat öppna sig och bebbarna sprattlar väldigt.

Mamma har (med lite hjälp av pappa) städat till grisarna så nu är det så fint så inne hos dem, tack för det!

När jag var på min "utflykt" så passade jag även på att ta lite bilder på Agnez & Wera (deras bur är i lagom höjd;-P)

Jag tror inte att Wera är vägd idag men igår vägde hon 503 gram vilket innebär att hon har ökat 143 gram under de ca två veckor hon har bott här!

Jag säger det igen, hon är en ljuvlig liten flicka, så mysig och söt, ja ni kan ju döma själva med hjälp av bilderna jag tog (kvalitéten är tyvärr inte den bästa).

Först ut två bilder med både Agnez & Wera.

Och till sist en bild på Wera som står fint på taket (hennes nya favoritplats enligt mamma).

Nu ska jag äta, blir pommes och kyckling, och jag ska försöka sitta nere vid köksbordet ikväll, kan bli spännande!

Ha det bra!

En vecka sen (lite drygt) sen jag skrev sist.

Har hänt en del och det har inte hänt nåt...

Kan ju börja med att säga att det inte blev någon utställning för oss i lördags:-(
Fick ytterligare ett gallstensanfall i fredags och jag var knappt på benen på hela dagen. Verkligen tråkigt, såg fram emot att ställa mina små grisar ju.

Har haft tre anfall nu på fyra dagar och det känns nästan som om ett nytt är på G nu, ska strax lägga mig, hoppas verkligen jag slipper inatt.

Ska på ultraljud på tisdagmorgon (7:20, jag som brukar sova då|-)), jag hoppas verkligen att de hitar stenar i gallblåsan, vet inte vad jag gör annars:-s

Aztrid är gått ner i vikt så  hon har fått börja med fortimell, går jätebra, hon tycker det är så gott så:-) Sliter åt sig sprutan, jag får lita loss den från henne för att fylla den så det bådar gott iaf. Äter sina grönsaker (iaf persiljan och paprikan) med god aptit också. Håller verkligen tummarna för att allt ska gå bra!

Lilla Wera har ökat massor i vikt, hela 71 gram sen i söndags! Väger nu 431 gram:-) Lägger upp en bild på henne när hon ligger i korgen, gosar och smaskar gurka:-) Bilden är iofs någa dagar gammal men hon är söt iaf:-P

Underbart trevlig är hon också, jättelätt att ta ut och så gosig när hon är ute, lägger sig tillrätta och pratar. Pussas en del gör hon med:-)

Nu orkar jag inte skriva mer, ska hoppa i säng så jag kommer upp i tid imorgon så jag kan lägga mig i tid så jag ine stänger av klokan och inte kommer upp på tisdag, hade inte varit så bra:-P

Go' natt!